Rida på Stång - eller inte?
Jag är inget stort fan av att rida på stång, föredrar mitt tredelade bomber-bett och har provat äpplebett och bettlöst på min rätt känsliga häst. Hon går fint på det bomber-bettet, är väldigt lyhörd och samarbetsvillig (och arbetsvillig). Tuffare att rida henne i form bettlöst, men det gick det med. Hon har alltid varit väldigt känslig för både skänkel och tygel. Jag rider henne väldigt mjukt och är lugn, allt annat otänkbart med just den här hästen.
MEN ute har det nu hänt ett par gånger den senaste veckan att hon tagit bettet i galoppen och dragit. Det slutar ju med en hand som är allt annat än känslig och mjuk för att få stopp på henne… Inte kul alls, men alternativet, att bara låta henne rusa på, är inte bättre.
Och nu funderar jag på att testa pelhamstång eller islandsstång bara för att bryta beteendet innan det blir en dålig vana.
Vill gärna ha input och råd från forumet (men håll en vänlig ton så är ni snälla!)
Varför inte testa och se hur hon reagerar? Det bästa är förstås om du kan låna någons så du slipper att köpa ett nytt som du sen kanske ändå inte kommer att använda.
Jag tycker att det är så individuellt vad hästar funkar på, en del verkar faktiskt gilla stången bättre än vanligt bett.
Definitivt bättre med stång som man bara behöver ta ytterst lite i än att slita och dra i ett bomber-bett, så att säga (jag menar inte att du sliter och drar, mer att man jämför ytterligheterna).
Hur gammal är hon?
Något speciellt som fått henne att sticka i galoppen?
Det handlar ju inte bara om bettet utan om så mycket annat också, inte helt fel att ta sig en funderare över vad som utlöst beteendet. Annars håller jag definitivt med om att det är en bra tanke att bryta det hela innan hon fått det som en vana.
"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com