![[tlundegard]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Hispig unghäst!
Jag har stött på ett litet problem i inridningen av Hektor (5 år i år men tidigt född sent på hösten) och hoppas att ni kan komma med lite tips, även om jag ska ta hjälp av min tränare också :)
Redan när Hektor kom hem från unghingstbetet var han lite nervös av sig, men ändå väldigt bossig. På edeby där han gick härjade han och bossade över alla i flocken. Nu när jag har ridit in honom så har jag jobbat mycket med ledarskap, försökt vara lugn men bestämd i allt jag gör och han har lärt sig att acceptera mig som ledaren. Trots det så försöker han alltid tänja på gränserna och där till mitt problem.
Iom att han är så nervös av sig så blir han helt hispig när jag säger till honom på skarpen; drar upp halsen och blir helt spänd. Jag kan inte heller göra annat än att säga till honom då det handlar om ifall han kan flytta på mig och få mig dit han vill. Jag flyttar bestämt tillbaka honom och han blir nervös. Jag måste dessutom vara bestämd för om jag försöker vara lugn i det jag gör så skiter han fullständigt i mig.
Samma sak när vi rider. Han är ofta spänd och nervös när vi är ute, speciellt om vi är själva. Samtidigt så har han en otrolig vilja och vill alltid pinna iväg i sin egen takt. Försöker jag stoppa honom och han skiter i min förhållning så markerar jag med spöt antingen på bogen eller sadeln (så det låter).. Och han blir jättenervös.
Samma sak om jag försöker lära honom något nytt som han inte förstår, då kortar han halsen och kan vara spänd långt efter. Eftersom att han är så nervös så vill han inte heller acceptera bettet utan fipplar konstant med det. Det har resulterat i att han har klämt sig och fått små sår i munnen. Jag har testat med flera olika bett (bomber rakt, sprenger 3-delat, gummi 2-delat bl.a) men det blir knappt någon skillnad. Jag ska nog köpa ett Nova-bett och testa det på honom.
Egentligen så har jag tänkt att det får ta den tid det tar, men det känns som att vi måste ta oss ur det här problemet för att ta oss vidare i utbildningen. Han har egentligen världens största och finaste trav, men får knappt ett travsteg när han blir nervös. Dessutom så känns det inte så kul att han ska vara nästan konstant spänd vid ridning..
Jag hoppas ni förstår och kan komma med ett eller annat tips ;)
Om jag förstått din berättelse så är han fortfarande hingst ?
Nej han är valack, men gick på unghingst/valackbete ;)
låter som Stina, det blev bättre med tiden, bara red henne lugnt och visade att allt inte va farligt samt mkt beröm och positiv förstärkning i form av klappar o godis
Jag är nog inne på samma spår som du, med att ge hästen tid och att låta den acceptera saker i sin egen takt. Men det låter ju jobbigt om han går och spänner sig, blir nervös och så, varpå han säker blir stel och så blir det som en ond cirkel. Jag skulle nog då dela upp det i små steg. Varje framsteg han gör skulle jag uppmuntra positivt till tusen. Så fort han slappnar av minsta lilla när ni är ute - var på direkt med beröm! Spänner han sig så jobbar du för att få honom att slappna av och så fort han går ner - bra! Variera jobbet också, speciellt eftersom han är en unghäst så att det är kul att jobba. Kanske kan du få bort hans fokus från att spänna sig och så genom att tänka på annat? Ställ inte för höga krav, men samtidigt får han inte bara gå och sega sig och sova, han ska ju vara vaken och framåt, men om "mamma" säger att allt är lugnt, ja, då ÄR det så och så behöver man inte spänna sig. Åh, hej, flummiga text. Övertrött Maja med huvudvärk här. ;)
Vi rider mestadels ut, men jobbar mycket för hand också med ledarskapsövningar och att han ska böja på kroppen och bli mjukare, sedan start har han nämligen varit väldigt stel på vissa ställen. Vi har haft equiterapeut och tandläkare ute så hela hästen är kollad men han hittade inget (förutom vargtänder). Det är lättare att jobba för hand också, vi tar oss lättare igenom hans stress och spändhet därifrån. När jag rider och han inte förstår så sitter jag ibland av och visar tydligare från marken. Jag har aldrig träffat på en så läraktig häst tidigare, men det är just stressen som sätter stopp på allt. Jag berömmer hela tiden, så fort han gör rätt, men är ändå bestämd när han säger emot, just för att han är så tuff i psyket. Jag får väl helt enkelt fortsätta som jag gör, men är lite bekymrad över hans fipplande med bettet. Sist la han tungan över :/
Kan tillägga att han har slappnat av sista biten hem de senaste gångerna som jag har ridit, då har han sänkt huvudet och frustat! Framsteg ^^ Här kommer en bild på guldklimpen också :) (vänd åt fel håll! Jäkla telefon..)
Nu händer det grejer, idag var han inte alls så där uppjagad :) vissa saker var ju läskiga, som att gå förbi grannstallet eller någon sten här och där men det var inte alls samma spända häst som tidigare. Fick känna på stor, underbar trav idag och vi kunde tölta en liten bit för att sedan sakta ner och efter en stund så var han hyfsat avslappnad :) Det går framåt!
Vad fin han är och vad kul att det går bättre! :) Hoppas det fortsätter så!
Kul att det går bättre :) det försvinner nog bara han får lite mer tid så vänjer han sig nog :)
Starta ny diskussion