Jag har varit på NM nu i helgen och pratade med en isländsk farbror ifrån Hilbar. Han sa att han hade hållt på med hästar i 50år. Jag har också ett vanligt 3-delat bett och frågade vilket han tyckte var det bästa. Det bästa bettet han visste var deras tredelade bett med tungfrihet med sweet iron och kopparmitt.

Tydligen, enligt honom, ska det vara bra med olika metallar då det stimulerar hästen.

Rakt är det snällaste mot hästens mun då det enbart ger tryck på tungan (tvådelat ger enbart tryck på lanerna, som ju är väldigt känsliga och tredelat ger tryck både på laner och tunga). Så personligen hade jag valt rakt att variera med.

Tror det lutar mot ett rakt eftersom jag är ute efter varierat tryck. Då är frågan vanligt eller eggbett.. Rider ju i vanliga fall med eggbett, men när det är rakt ligger det ju i helhet stadigare i munnen?

Kan varmt rekommendera ett nova bett att variera med, ett snällt bett som min kille trivs riktigt bra med och går bra på :)

Jag varierar med rakt och tredelat, har också fått tips om att det är bra att variera nämligen. Det fungerar bra tycker jag.

tycker fasta ringar är bäst, ligger stadigare i munnen och verkar vara skönare för mungiporna.

Finns ett rakt bett med fasta ringar och med plast runt som smakar äpple hos emmishoppen det brukar jag ha på unghästarna, det är snällt och dom gillar det :)

jag rider med ett vanligt tredelat med fasta ringar (tycker det är bäst med fasta, letar efter ett med stoooora ringar, tips?) Nosgrimma har jag en vanlig remontgrimma eller inget alls. Så rider jag mest med repgrimma för tillfället men det är ju en helt annan sak ;)

Funderar på att prova ett novabett, eller vanligt takt någon gång.

Jag skulle variera med ett bettlöst alternativ också :) Bett påverkar trots allt hästens mun och tänder oavsett utformning och material. Att inte ha något i munnen gör gott för både häst och ryttare. Själv tycker jag att man får en bra bekräftelse på sitt samspel med hästen, framförallt i början. Många är väldigt fokuserade just på sin hand och kontakten med hästens mun och kan lätt glömma resten. Det visar sig om man tar bort bettet, vilket jag tycker är väldigt nyttigt. Jag rider alltid bettlöst sen två år tillbaka, varierar repgrimma med LG Bridle och halsring. Men det finns en uppsjö bettlösa varianter.

När jag hade ute tandläkaren till min häst (22-årigt sto) i vintras hade han aldrig sett så fina (hela) slemhinnor på någon häst tidigare. Kändes skönt att höra. Han sa också att islänningar generellt sett har bättre tandstatus än många andra hästraser, särskilt när de börjar bli lite äldre :)

vissa hästar går inte att rida på bettlöst, vi har några här hemma jag aldrig skulle testa på ens.

Red min ena hingst i grimma häromdan våghalsig som jag är galopperade jag barbacka över ett fält och han bara tjohooo nu gör jag vad jag vill så det gick väldigt fort ;)

Jag växlar mellan tredelat och ett rakt gummi. Fungerar riktigt bra! =)

#9 Klart det går, det gäller bara att man introducerar det på rätt sätt :) Jag tycker inte man kan säga att det inte fungerar innan man testat. Hästar är inte skapta för att gå runt med en metallstång i munnen, så varför skulle de inte kunna hanteras utan? Är inte hästen van får man börja med att lära om signalerna. De blir känsligare för signalerna och lär sig lyssna på ryttarens röst och vikthjälper bättre än om allt kretsar kring ett bett i munnen. Jag förstår inte varför man skulle vara tvungen att ha något i munnen på hästen.

En vanlig grimma är ju inte särskilt representativ för bettlösa alternativ, de ger inga tydliga signaler för en häst som är van vid att enbart lyssna på bett. I slutändan handlar det ändå om kommunikation och tillit, oavsett om man har något i hästens mun och i så fall vad eller inte har något alls. Om hästen är van vid att lyssna på ett bett och inte så mycket på övriga hjälper krävs det givetvis mer än att bara sätta på ett bettlöst huvudlag och dra iväg.

En välriden häst ska väl kunna gå både med och utan bett? Det är ju egentligen kroppens signaler som hästen ska lyssna på, sedan så är ju bett bara förtydligande och stöd :)

Jag varierar mellan tredelat med fasta ringar och tredelat med rörliga ringar… Det allra bästa bettet för min häst är det sistnämnda och det är ett sweet iron bett med koppar mitt del :D Hästen suger tag i bettet och verkar trivas bra med det :)

Jag varierar mellan 3delat med lösa och fasta ringar. Rakt med fasta ringar och hackamore. Funkar super. :)

Jag varierar mellan ett rakt med fasta ringar, ett sötmalmsbett med rörliga utan koppar i mitten och hackamore. Nosgrimma har jag både remont och engelsk, men brukar inte alltid använda någon. När vi arbetar från marken, tex tömkörning, blir det oftast utan.

Han trivs bäst på det raka bettet, har ett rakt i gummi med äppelsmak också men det har blivit en del flisor i det så vill inte använda det längre.

jag tycker att allt handlar om vad man har för intressen och vad man vill lägga fokus på, vissa vill rida western, andra islandshäst, en tredje hoppning och en fjärde vill lägga sitt krut på att trickträna, NH och rida utan bett, det är deras intresse att träna utan bett och på komunikation. Alla har olika intressen och fokuserar på olika saker och jag tycker inte den ena inriktningen är mer fel än den andra, alla är bra på sitt sätt och det finns bättre och sämre ryttare inom alla grenar.

Det är inte mitt intresse att träna utan bett, jag är nöjd med att min häst följer med mig i grimma, står snällt uppbunden, kan gå på transporten och lyssnar på mina hjälper när jag rider och jag nöjer mig med att rida med bett och jag behöver inte ha en häst som sitter och ligger, går efter mig lös eller går att rida utan bett för det intresserar mig inte. Alla har olika intressen och jag tycker varken det är fel att rida med eller utan bett.

Min häst skulle säkert kunna gå i bara halsring om jag valde att fokusera på det, men nu lägger jag energin på andra saker istället och den där metallbiten stör honom inte för jag har lärt honom att lyssna på små hjälper och är en otroligt mjuk och följsam ryttare.

ag tycker det är tråkigt att många NH människor har den inställningen att det de gör är det enda rätta och alla andra plågar sina hästar. Vi andra jobbar också med samarbete men på ett annat sätt och det ena är inte sämre än det andra. Alla som har bett sliter och drar inte i sina hästar.

mitt arbete handlar om andra saker och skulle vi inte ha ett bra samarbete tillsammans så skulle vi garanterat inte ha vunnit så mycket som vi har gjort och startat SM i femgång. Man vinner inte genom tvång för det syns direkt i en sport som islandshäst och man får direkt avdrag om man rider för hårt, man vinner genom samarbete, han älskar att gå in på banan och ge allt precis lika mycket som jag. Vi har roligt tillsammans och vi har ett samarbete.

Och självklart rider jag inte genom att bara dra i tyglarna, det kommer man inte så särskilt långt på, men jag har lärt min häst att lyssna på ett bett och det är väl klart att han inte lyssnar lika bra när jag sätter på något som jag inte har lärt honom med och jag har heller inget intresse av att lära honom det för det är inte min grej helt enkelt.

Jag är helt nöjd med att han går på bett och han skadas inte heller för jag är otroligt mjuk och följsam. Mitt fokus ligger på att träna fram andra saker istället.

Jag tycker att många skulle sluta upp med att vara så dömmande, alla gör på olika sätt och inget är fel så länge det sker på rätt sätt. Jag tycker det inte är fel att rida på stång heller om man vet vad man håller på med.

Till TS

Aachen klämmer in kinden i tandraden och riskerar orsaka sår i kinden. Var mkt uppmärksam och öppna gärna hästens mun med en munrulle regelbunden och kolla kinderna. Doppa munrullen i lite smakligt kraftfoder så gillar hästarna den proceduren(mina skall alltid slicka av den efteråt dessutom, lustiga djur)

Själv varierar jag olika beroende på vilken häst.

Nr1 som jag rider 5-6dgr/v går dels på tredelat muffbett, rakt muffbett(den snällaste enligt tandläkaren), tredelad islandsstång och pee-wee-bett. På henne använder jag ingen nosgrimma alls, hon går 10ggr bättre o mer stilla med munnen utan det. Kan även rida henne med sidepull, grimma, repgrimma och faktiskt halsring(fast då blir det inte mkt "jobb") även ute.

Häst nr2. promenadhäst med "historia" går enbart på rakt bett, dels vanligt muffbett och dels pee-wee-bettet. Han kan oxå ridas i alla typer av bettlöst, bäst gillar han sin ridgrimma, och i paddock med halsring. Rids med antingen remontnosgrimma eller pullarnosgrimma. Han klarar inte delade bett, då tuggar han sig okontaktbar.

Häst nr.3. Typ ingen variation alls… Han är ordinerad pelhamstång av tandläkare pga tandskador. Oftast utan nosgrimma i paddock men ute går han med pullarnosgrimma. Han kan åkas med hackamoore oxå, men inte tränas med det. Har prövat rida med pee-wee men det kändes inte bra. Har även ett jaktkandar till honom för att få mindre hävstång, men den trivs han inte alls med, han blir alldeles styv.

Jag tycker att det viktigaste med alla bettval och nosgrimmeval är att man gör sig själv medveten om hur hästen ser ut i munnen. Håll ett öga där likaväl som man visiterar efter sår på övriga kroppen. Bara för att det inte syns betyder det ju inte att "det inte finns". Är det någonstans sår uppkommer så är det ju där vi klämmer ihop kinderna mot tänderna och stoppar metall med nypande länkar i munnen.

Har ni alla prövat att vrida ett tredelat bett i er slutna hand någongång? Fy fn vad det nyps i skinnet! Tänk er det i mungipan… Skall jag säga som rider 60% av tiden på tredelat på min ena häst…

Tycker att #18 beskriver väldigt bra - man få lyssna på sin häst vad den trivs med! Själv skulle jag använda bettlöst; när vi köpte pålle hade vi rakt och tredelat. När det visade sig att pålle hade ganska mycket tandskador så köpte vi bettlöst för att variera med och när pålle fick inpackningar och andra pållen samtidigt tryckt lös en tand så la vi undan betten och sedan har vi "glömt" bort dem…