Jag hade drivit på istället för att försöka stoppa, att försöka stoppa en häst som sticker uppmuntrar den nästan att springa, att driva på blir det som om du har kontroll( fast du kanske inte har det).

Hade en medryttarhäst för några år sedan, då fick jag de råden och de få gångerna han försökte sticka, i ren reflex så försökte man stanna honon, det gick inte, men såfort jag istället drev på, då¨stannade han.

Samma medEss, ex han trodde han kunde skrämma mig med att ex om man galopperade och skulle stanna, lägga sig i pass och dra i väg, då hejjade jag på honom i stället så det slutade han snabbt med. Nu springer han inte mer än i onödan.

Min förra islänning var sådan ibland. Jag gjorde som ovanstående, drev på. Men det fungerar inte över allt, det beror på vart man befinner sig, så jag hade alltid en plan B Behövde jag få stopp på honom snabbt så gjorde jag en liten volt, försökte han att sticka igen så gjorde jag volt gång på gång tills han tröttnade. Men jag var alltid tvungen att göra volten mot hans starka sida ( så att hans svaga sida var utåt) annars kunde han lätt dra tilbaka volten… blev lite luddigt, men hoppas du förstår vad jag menar…

Han var ofta väldigt pigg när vi var ute, så jag jobbade mkt med honom så han fick annat att tänka på, mycket halvhalter, halt och när han var väldigt pigg så arbetade vi på volter gjorde halvhalter osv. Det funkade faktiskt på min kille

#1 låter kusligt att driva på alltså, haha. får skaffa hockeyutrustning och testa någongång :-)

#2 Jag förstår hur du menar med volt, det som är lite problematiskt är att han blir helt stel, det går inte att rucka honom i munnen ens, hans mun är som en sugpropp om bettet, haha. Men lätt värt ett försök, hoppas bara jag sitter kvar. Känns som man får styra in i något…

Han lägger gärna in denna överväxel enlig hon som haft honom innan. Han är alltså rysligt snabb för att vara så liten. Funderade på att ställa upp i galopprace, vi hade nog kunnat vinna, haha ;-)

Tänk om han haft den energin i paddocken när han travar, den lille skojaren :-P

Träna på one rain stop, gör det ofta och vid olika tillfällen, inte bara då när han sticker eller är på väg att sticka, träna på Det när du rider på banan t ex. eller under skritturen ute.  Se det som en rörelse du ska lära hästen, förhoppningsvis kommer hästen ihåg "övningen" lite nästa gång den försöker sticka och har du tur får du större kontroll på den. Säg till om du inte vet hur en one rein stop går till så förklarar jag.

Annars kan man som de ovan sagt driva istället, det är också ett sätt att överraska hästen och har man tur så glömmer den för en sekund varför den flyr och man har en chans att stoppa den. Driver man hästen kraftigt framåt kommer den även att tappa balansen lite (den kan ju inte springa hur fort som helst å fortfarande va i balans) och kanske frivillig sakta ner, eller så ser hästen ingen annan utväg än att försöka göra sig av med ryttaren. Men denna metod använder inte jag gärna då jag tycker den är för farlig.

Börja med att tänka ut varför hästen sticker, hästar gör inte saker bara "för att", hästar planerar inte, de lever och tänker i nuet och det finns en anledning till att de sticker iväg. Att byta bett är inte rätt lösning i detta fall (om du tänker att du ska betsla upp till skarpare bett) utan försök hitta grundproblemet istället och jobba på det.

Förklara gärna "one rain stop" för mig.

Enligt förra ägaren så har han gjort såhär med de flesta ryttare under sin livstid, han är 19 år hästen nu.

Då jag har märkt att han gör så är när han springer först och eller vi är påväg hem, om vi vänder eller så… Förra ägaren säger också att man kan lära sig att känna när han tänker lägga i denna överväxel och rusa iväg.

Jag känner lite att driva på honom är läskigt alltså, men klart värt att testa om han inte lyder, jag menar han kan ju inte springa HUR snabbt som helst :)

Ok, om han är 19 år och alltid betett sig såhär så kommer det nog ta lite tid att bryta beteendet, det är inte omöjligt, men det kommer kräva att du är konsekvent och inte ger upp :) Jag har ridit hästar som stuckit så fort man vänt hemåt eller liknande, tränade mycket one rein stop på dem och till slut räckte det ofta bara med att böja hästens hals för att den skulle förstå att "nu tar vi det lugnt" Och när man lär känna hästen så, precis som förra ägaren säger, känner man när dom gör sig redo för att sticka. Ofta när ryttaren känner det förbereder sig även denna för att hästen kommer sticka (medvetet eller omedvetet) och även dee blir som en signal till hästen att fortsätta. Lite av en ond cirkel med andra ord. Jag jobbar en del med problemhästar och på den typen av häst du beskriver att han är skulle jag inte köra metoden att driva på, det är redan så rotat i honom att han ska springa fort, jag hade satsat mer på att bryta beteendet med att han vill springa. Med en häst som gärna springer annars kan det lätt hända en olycka om man driver driver å driver, hästen kanske inte förstår själv när den borde sakta ner.

Men iaf, såhär tränar du one rein stop: Börja från marken, om du t ex är på en ridbana så gå in till mitten med hästen, stå på dess innersida och håll i innertygeln. Sen med enbart hjälp av innertygel ber du hästen böja huvudet in mot mitten (överdrivet mycket, som vid streching ungefär) håll kvar (mjuk hand, det får inte bli obehagligt för hästen!) och vänta på att hästen självmant slappnar av i huvud/hals och ger efter för trycket i tygeln. Många hästar svarar med att börja snurra runt runt när man ber dem böja halsen inåt, det kan va för att de inte förstår vad man ber om, dom är stela eller stressade. Börjar hästen snurra runt dig så håll bara kvar handen och böjningen på hästens hals, prata lugnande och när hästen stannar och ger efter för trycket - beröm och ge lång tygel! One rein stop går alltså ut på att få hästen att ge efter för ett mjukt tryck och våga stå still och slappna av. Det kan ta 5 gånger innan hästen förstår, den kan ta 10, 50 gånger osv, det viktiga är att du verkligen tränar och visar tydligt för hästen när den gör rätt. Släpp t ex inte efter bara för hästen har snurrat 20 varv och du börjar bli yr, förstår hästen inte alls så minska böjningen i halsen lite.  När ni behärskar detta från marken så gör det från sadeln, gör på samma sätt. Öva lika mycket i båda varven!

Träna träna träna, ett plus med denna övning är också att hästen stretchar, kan tänka mig att om han är 19 börjar han bli lite stel av sig (även stelhet gör att dom blir stum i munnen/halsen) så förhoppningsvis kan du få ut två positiva saker ur denna enkla övning.

Hoppas det går bra! :)

Men, ska jag göra detta då när han springer iväg och jag inte får stopp på honom? Fast det är ju klart, han kan ju inte rusa iväg med huvudet bakåt.

Det hade säkert gått i vanlig arbetsgalopp, men han låser liksom sig från halsen och framåt när han springer på sådär.

Han är rätt stel av sig, men han har blivit mycket, mycket starkare sen han kom till mig och vi har jobbat mycket.

Min poäng är att du ska öva öva öva på one rein stop, samtidigt som han kommer lära sig lyssna på förhållningen eller vad vi ska kalla det så kommer du strecha och mjuka upp hans halsmuskler. Jag antar att han blir så stum nu när du tar i honom för att hela han är stel, främst i hals och nacke, mjukar du upp de musklerna lite kommer du ha lättare att ta tag i honom eftersom han blir rörligare . Men som sagt det är träning som gäller, det finns inget sätt som fixar problemet på en gång. När jag haft en häst som gjort sådär och jag blivit tvungen att göra nödstopp (om det inte är en häst jag hunnit träna tidigare) så tar jag tag i ena tygeln med båda händerna (höger tygel för mig då jag är starkast i den) och håller så långt fram på tygel jag kan (fram mot huvudet). Sen tar jag en förhållning och försöker böja halsen, släpper, tar ny föhållning, släpper osv, det gör jag för att sätta hästen i obalans. Håller man bara stumt kvar så är det inga problem för hästen att bita tag i bettet och dra vidare. Men som sagt, det är en nödbromsning, inget jag vill göra men hellre det om situationen uppstår än att det händer en olycka.  

Sen om det går, så undvik sånna situationer där du vet att han sticker samtidigt som du tränar one rain stop och ledarskap. Går det inte så tänk ut nya lösningar för när du ska vända hem, kanske kan du rida in en bit rakt in i skogen, rida slalom runt träd och "smyga" dig hemåt så han är mer fokuserad på vart han sätter hovarna än att ni är på väg hem. Använd fantasin! :)  

Ledarskapsövning är också något du kan göra med honom (läs böckerna av sven forsström) det stärker ditt ledarskap, som det är nu respekterar han inte dig eftersom han försöker dra iväg från dig.

TS: tänk på din sits när du övar, du måste sitta kvar mitt över hästen annars kanske du med vikten tvingar hästen att flytta sig och glöm inte att släppa på yttertygeln!

De hästar jag ridit som biter tag i bettet och som är helt oemottagliga för inverkan har haft ont. 

Är det en lite nervig häst som drar iväg har det oftast funkat bäst att INTE dra i tygeln och bara sitta "tungt" - svårt att förklara - men öva på att göra halt utan att använda tygeln, det är så jag menar. Om man inte drar eller klamrar sig fast med benen så finns inget som ökar hästens panik och då lugnar den sig oftast.

Vid några tillfällen har one-rein varit det som funkat bäst, tex när tygeln lossnade på ena sidan ;D One-rein bygger på att böja hästen så mycket att den typ inte KAN fortsätta rakt fram och överhuvud taget så är böjningar något som bromsar farten. Har jag ridit pigga hästar så rider jag gärna mycket serpentiner, volter osv när jag känner att de stressar upp sig, för då lugnar de sig.

#9 jag har svårt att tänka mig att han har ont, för samma sträcka bort galopperade han på jättefint och löd mig perfekt. Det är när man vänder honom som han får för sig detta, hade jag bara suttit på honom hade han nog sprungit ända hem skulle jag tro :-) Sedan en och annan gång så händer detta. Dock bara hänt mig 1 gång, ännu ;-)

Lätta jag minsta på tygeln så känner jag direkt att han ökar. Det känns inte som han har panik, känns mer som att han vill springa fort liksom, som en tickande bomb. :-) Känns som han är mer envis och vill springa vägen tillbaka, att han är lite kaxig som precis har sprungit där och ju snabbare han springer ju snabbare är han hemma. hehe.

Sedan tror jag att det är en ful ovana, folk som har ridit honom innan har kanske tillåtit detta beteende, men jag gör inte det för tillslut skadar någon sig och det är inte rätt.

#10 Ja, om det är så han är van att ridas, så är det nog så ;D även om en häst kan gå jättefint ena stunden för att i nästa förvandlas till ett X2000 - kanske något hugger till eller kraven blir liite för stora (men det är kanske två gånger en häst varit HELT oemottaglig på de drygt 40 år jag ridit…)

Nu säger jag inte att det är så i ditt fall, av det du skriver håller jag med dig, det är nog en ovana och det är bra att du inte tillåter det!

Jobba på med ställningar, böjningar, serpentiner, skänkelvikningar osv. Det är när hästen kan "ta i" med över- eller undersidan av halsen som den blir "oridbart" stark och för att göra det måste halsen vara rak. Men kom ihåg att inte tokhålla - många fastnar i förhållningen och får till slut hästar som försöker springa ifrån en allt för fast hand.

Jag var medryttare på en sådan häst ett tag och vi övade mycket i paddock (hon var mindre stressad där) att bara skritta i krumelurer med tygelkontakt - skritt var inget hon var så intresserad av öht, hon var väldigt lätt på tårna och stressade upp sig för minsta lilla, hemvägen skulle gå så fort som möjligt - och inte rusa iväg så fort man snuddade med en skänkel eller hon kunde ana en ansats att korta tygeln. Hennes första reaktion på ALLT var Spring för livet! ^^

Kan bara säga; ge inte upp, det blir bättre!

#11 ja, med tanke på att han blir sådär snabb i likartade situationer så är det säkert frågan om ett dåligt beteende. Jag tror att jag hade haft bättre kontroll över honom om vi inte hade varit först, sålänge hästen bakom spang på så gjorde han också det utan att egentligen veta hur nära den bakom låg samt att vi var påväg hem, vilket är helt naturligt egentligen, men det betyder inte att han inte ska lyssna på mina förhållningar… Har märkt när vi rider flera i paddocken, då vill han gärna ligga upp i ändan på den framför och ska bara springa efter den och det är otroligt irriterande för då lyssnar han inte på mig alls i början, sen när jag envisas om en volt för avståndet så blir det mest ett ägg, men han ger med sig efter en stund. Så jag har lite att jobba med, men det är egentligen lite roligt också, att ha något att jobba med :-)

Ja, och han var ju inte HELT borta i en annan värld, jag tror han testade lite samt att hästen bakom brallade lite, det blåste och småregnade ute, det finns säkert många faktorer som triggar igång.

Han har piggnat till överlag sista veckorna, har säkert o göra med väder, bättre kondis plus att han får lite mineral och vitamin tillskott som han inte fått innan… svårt att tro att han är en gammal gubbe(i sina bästa år) :-)

#12 Min häst kan också vara så där att han ska ligga upp i rumpan på den framför, eller när man ska sakta av så springer han in i rumpan framför helst, det blir väldigt jobbigt om man rider med andra samtidigt. Jag fick träna i flera lektioner för min dåvarande tränare att rida bakom någon men hålla mig 1,5m bakom, inte närmare eller längre bort, precis 1,5m. Det var väldigt nyttigt och han har blivit mycket bättre nu, han kan hålla sig på lite avstånd :)

En häst som skenar, bockar, sparkar eller stegrar under ridning med sin ryttare är oftast instabil i sitt psyke. Det finns alltid en orsak till varför hästen beter sig så här. Som i ditt fall då din häst skenar så försöker den förmodligen fly från någonting. Det kan förstås bero på många olika saker. Kanske är det bettet som du nämde förut. Eller så kanske han inte förstår vad du menar med dina hjälper. Han kan också ha ont någonstans i kroppen. Ja.. Det finns många olika anledningar. Men en häst som skenar är tyvärr oftast instabil. Det går så klart att träna bort, men det kommer säkert ta ett bra tag om hästen har varit så hela sitt liv..

Den dagen din häst litar på dig och du är säker på att den inte har ont någonstans så tror jag att det löser sig. Men när din häst skenar.. Bli aldrig arg på den! Hästens handlingar beror alltid på ryttarens hjälper.

#14  jag skulle inte säga att han skenar direkt. Han drar iväg utan att lyssna, men endast på vägen hem om man vänder tvärt av på tex en grusväg. Han har aldrig bockat eller något sånt, inte ens i hagen. Jag kan få ner honom till ett lugnare tempo, men inte så att han stannar helt. Jo, tillslut så stannar han ju :-)

Jag skulle nog vilja påstå att han är väldigt stabil i sitt psyke förövrigt, aldrig sett honom med öronen bakåt under de 4 mån jag haft honom, han är bra kompis med alla andra hästar. Lastbilar kan köra förbi honom i rätt hög fart och han rör inte en fena.

Men sen blir han rädd för lite andra saker, kan se reaktioner hos honom som jag inte kan se hos de andra hästarna. Tror att det har med att göra att han är uppfödd i flock på island, han ser "faror" på ett annat sätt och flyr dem. Läste lite i en bok av Reynir Adelsteinson där han beskriver hur en häst som är född och uppvuxen på island beteer sig gentemot en häst som är uppfödd i ett stall mer daglig männsklig kontakt. Och han stämmer rätt bra överens med hur den hästen som är uppfödd på island beteer sig.

Så instabil i psyket, det skulle jag inte vilja påstå att han är och ont vore konstigt att han får var gång vi vänder och rider tillbaka. Jag tror det handlar om dålig uppfostran. Han har fått springa iväg, han har fått göra som han vill. Han är rätt envis när han får för sig det. Kan kanske ha lite o göra med att hans ägare under de 14 år han varit i Sverige har varit hård i handen, för han bli stum i munnen ibland.

Sen klart testar han säkert mig också. Jag blir inte arg. Blivit lite småarg på honom 1 gång under 4 mån för då naffsade han lite :-) Bättre att göra om och göra rätt :-)

hej

hva du  skriver om island stemmer inte alltid inte mere enn Sverige sen på  islandde  ner hästen er gammal nok blir de satt på  boks och  er i  full trening til de blir solgt och  häster på  island som er for salu står jätte mycke inne på  boks för de blir solgt.

at han kan bli  stum i  munnen er nok en ting men at han biter seg fast tror jag inte sen viss han gjör det over tid vile man kunne se det på  hans tenner jag tror han legger tungan over bette och  flyger och  det kjennes som han da er stum i  munnen.

en häst er inte dum uten grunn och  jag tror at han har ont det kan väre mycke i  hans alder som plagar honom har du sjekket sadel, bette at det passar han munn, har vet sjekket hans tenner i 2011? ner man snakkar om bett så  er det dumt och  byte til sterker bett du  vill bare forstöra hans munn och  tro inte at du  får noe mere stopp på  honom med sterkere bett sen han vill bare bli  mere stum i  munnen det er det enda du lärar honom.

det finnes och  få  kjöpt 3 dela vanlig bett med tungefrihet.

sen han er jätte stel så  ville jag hatt en masör til och kolla på  honom han kan ha låsning och det gjör ont en häst som har ont flyger.

och  viss du  provar one rein stop på  en sådan stel häst kan du  ende med och  gå om kull och  skade hästen och  deg selv.

jag ville ridet honom på  banan och  lärt hästen och  stanna på  mitt sete och  jag ville oxså  ha trena honom mycke fra baken  sen det tar du  med deg opp i  sadelen sen du  skriver su har kun hatt honom i  4 mnd och  hästen kjenner deg inte enn mycke bakke trening på  stop och  annat er jätte viktig.

men fört ville jag hatt noen til och  sjekke hästen at den var frisk och  inte hadde ont noen steder som tenner, rygg, korset, bogen bakben och  forben och  sadel prover til och  sjekke sadelen och jag ville kjöpt et bett med tungefrihet. ingen häst er dum uten noe grunn de er fluktdyr och  vill springe fra det som er ont:)

Men jag förstår inte varför han får "ont" var gång vi vänder hemåt, då har han haft ont vargång man vänt honom hem i 19 år. Plus då att han får ont om han får springa först. När vi rider av är det som en uppförsbacke och hem som en nedförsbacke och det är rätt vanligt att det går fortare på hemvägen. Vi har ridit mest i paddock och där får han aldrig "ont". Jag ser det som ett mönster

Nu är han ändå inte så stel längre. Vi har dressyrlektion 1 gång i veckan och första lektionerna kunde man knappt böja åt höger och han kunde inte fatta höger galopp alls. Nu märker jag knappt någon skillnad och han tar höger galopp direkt.:)

Jag ser detta när han ökar växel som ett ofog från hans sida, liksom när vi rider flera i paddocken och han ska sitta som en klisterlapp i röven på den framför och han struntar i mina hjälper. Dock gör vi framsteg undan för undan :-) Sen blir det ju inte bättre av att han faktiskt gillar att springa och är rätt snabb av sig överlag. :-)

Men visst, chansen finns att han har ont också, ska givetvis kolla upp det :-)

rent spontant tycker jag inte det låter som att han har ont. Jag tycker snarare det verkar som att han är mer motiverad till att komma hem än att vara ute på tur. Om han accelererar i en situation där ni är flera hästar kan det handla om flykt, eftersom det är den häst som är sist som blir den som äts upp av rovdjuren. One rein-stop tror jag också på, sen tror jag att det är viktigt att du gör stoppet innan han accelererar iväg. När han accelererar så försvinner han troligtvis ifrån dig både emotionellt och menalt och det är då redan för sent i någon mån. Du måste alltså lära dig läsa av din häst och veta när han är på väg att gå in i acceleration mode och där efter se till att han stannar med dig mentalt och fortsätter att vara emotionellt samlad. Och om han gör det på samma ställen så skulle jag skritta på dem ställena, och galoppera på något ställe där han inte brukar galoppera i stället.

För motivationen skulle du kunna stanna någonstans på vägen innan ni vänder hemåt och vila/ge godis/låta honom beta. Vad du ska göra beror på vad som motiverar din häst. Vissa motiveras av mat, andra vila, och andra av att man gör roliga saker, varierar och provocerar genom utmaningar.

lycka till!

Det du skriver om att han haft en ägare med hård hand gör att jag är ganska övertygade om att han har problem med tänderna - oxå, förutom att han är van att få springa hem.

Kolla tänderna, hos någon som är specialiserad på hästtänder och rid gärna bettlöst ett tag. Att han biter tag i bettet kan ju vara ett tecken på att han har ont och vår svarta pojke, som också han gärna bet tag i bettet och drog iväg (nu hade vi ju Gammelman framför och han lämnade inte gärna honom ^^), blev mycket bättre med bettlöst.

Har en häst som är exakt likadan han har inte ont någonstans.

Han blir sur om som han tycker ryttaren tjuvhåller honom .

Han var en häst som de ställt för höga krav på på island ex han skulle ligga i täten i snabbare tölt än vad han kunde gå.

Han har  världens stabilaste psyke o när han drar iväg känner man att han bara vill springa, känns helt anorlunda än en häst som sticker för den har ont eller är rädd. Han suger tag i bettet o bara springer rakt fram medan en en räddhäst känner man paniken i varje steg.

Du har fått många bra tipps o råd.

Min pojke fick jag rätt på genom att sätta på gummiplattor på bettet så det inte gick igenom munen utan stannar på platts Tredelat tungfelsbett o mycket dressyr.

Släpp efter på tygeln när han biter sig fast o börja sedan med halvhalter plocka o lek med betet lirka loss bettet, i bland funkar ett fast tag i tygeln o bara dra men det är en nödlösning som man inte ska använda om det inte är kris.

Brukade vända till baka till stället min häst stack i från o skritta där i från med andra ord tog honom längre i från hans mål.

Skälla ut ut hästen funkar också kan nu mera stopa min häst med ett par väl valda svordommar när han vill dra.

Du kommer känna när han vill o börjar dra iväg o det är dessa sikunder du måste ut nyttja rätt med halv halt eller en volt.

Min gamle pojke är nu en underbar läromästare som verkligen lär folk att göra rätt, gör de inte det tja då kan det gå fort hi hi!

Lycka till

#21 Det låter lite som att det är min häst du snackar om.

Han känns inte panikartad när han springer, utan han bara växlar upp, nästan som om han tycker att det är kul att springa sådär fort. För när jag väl fick ner honom i skritt, så hade jag gett efter på tygeln och ens nuddat med skänkeln hade vi varit tillbaka i samma fart. Sen skrittade vi upp för en brant backe och sen var han avslappnad igen. Hon som haft honom innan säger att man lär sig känna igen när denna uppväxlingen kommer att ske och då kan man ta det lite lugn istället :-)

Han var sådär spänd engång när vi var ute för längesen, då en gick brevid mig med hund, vilket hon gjort många gånger. Hade det varit galopp hem så hade det gått undan, men jag kände att den risken var inte värd att ta. Då hade det precis kommit en ny häst till hagen, och de var lite kära i varandra. När de fick se varandra så slappna han av direkt. Lustiga häst :-)

#19 det där med motivation, han är lite rolig. Paddocken är ju inget roligt men ett illa ont ibland. Men när vi ska ut så är han motiverad och trampar på som bara den och tycker det är roligt, men blir rundan för lång så kan det vara trevligt att vända hem lite tvärt sådär. haha. Tydligen något ha alltid har gjort också. Svår att ta i hagen är han också, fast jag har mitt knep och det har funkat bra. :-) Nu kommer han till mig, för de mesta :-)

Jag ska lägga det i ryggsäcken om att innan man vänder sitta av en stund och belöna, se om det är något som kan fungera :-)

Nu har inte jag islandshäst, men känner iegn problemet så jag svarar ändå ;-)

Ett halvblod jag haft gjorde så där, fast bara om man galopperade väldigt fort. Då stack han och var som du säger "som att sitta på ett tåg", ett skenande tåg! Och det är inte kul! Vi kom fram till att han inte var 100% sadel van. Alltså, han hade inga problem med sadeln så, men när det gick för fort fick han panik och försökte springa ifrån den. Det låter helt sjukt jag vet! Men vi hade hjälp av två stycken oberoende tränare som sa samma sak! Så vi skolade om honom. Började vänja honom vid sadeln som om han var en unghäst och trappade upp det tills vi började rida igen. Efter det slutade han med sina rejs!