Jag har haft ett gäng olika medryttarhästar och dessa har ägts av ägare med oerhört olika personligheter. En del har jag kommit överens med hur bra som helst, en del har varit lite svårare. Jag har dock aldrig slutat rida på grund av att jag inte har passat med ägaren. Så länge ägaren är nöjd med hur jag rider och tränar så stannar jag kvar.

Jag har nog alltid haft delade meningar rörande någonting i hästhanteringen med ägarna. Men jag frågar gärna varför ägaren vill göra si och så och förklarar gärna varför jag tycker att "det här är fel" och "det här är rätt". Men sedan är det ju alltid upp till ägaren att bestämma saker i slutändan. Det är ju trots allt inte min häst, utan jag kommer bara med synpunkter och förslag. En del ägare har uppskattat mina synpunkter och tagit efter dem, medan andra mest lyssnat men ändå fortsatt som de alltid har gjort.

Givetvis ser jag helst att jag och ägaren kommer bra överens för att det skapar en bättre stämning men jag har aldrig varit med om att jag och ägarna har varit ovänner på något sätt. Men om jag och ägaren inte tänker och tycker på olika sätt så stör det inte mig så länge det inte stör ägaren. Alla är olika som sagt! =)

Jag har alltid fått göra vad jag vill med hästarna och ägarna har alltid litat på mig tillräckligt mycket att jag har fått fria tyglar att träna och tävla och göra det jag vill. Det känns riktigt skönt! Och det är just på ett sådant sätt som jag utvecklas mest också, genom att få lägga upp min träning själv.

När jag har haft medryttarhästar tidigare så har det inte varit något problem med ägarna. Visst, man tycker ju olika ibland, men bara man vill åt samma håll med hästen så är inte det något problem. En ägare är väldigt pedant med alla sina saker, och det kunde blir lite jobbigt ibland och något man små muttrade över, men man gjorde det ändå för att hon inte skulle klaga på en.

Om jag skulle skaffa medryttare till Guffi nu, så skulle det främst vara viktigast att medryttaren passar med honom eftersom han är en väldigt speciell häst som inte är trygg med alla människor. Sedan vill jag ju självklart att ryttaren ska rida på ett sätt som är bra för Guffi. Och att vi iaf kan prata med varandra, men vi behöver inte vara bästa vänner. Bara vi kan lösa problem om de uppstår utan att det blir bråk :p

När jag söker medryttare går jag på magkänslan. Det viktigaste är om personen passar ihop med Ess och om Ess tycker om personen. Ess är väldigt noga med att själv välja vem han tycker om och inte.

Såklart jag kräver baskunskaper, ville inte ha en helt nybörjare, men sålänge medryttaren använder sunt förnuft och rider med omdöme så kräver  jag inte att medryttaren ska vara en mästare.

Hade medryttaren inte fungerat så blir det uppsägning, heller ingen än en som man inte kan lita på.

Jag har fått erbjudande om en tjej som vissade sig vara lite för liten( hon var 13 år och jag kände att Ess skulle göra som han ville med henne), det var en i stallets kollegas granne, hade bara hört att hon hade haft medryttarhäst förut, inget annat.