Hej, kul att du intresserat dig för rasen!

Islandshästen avlas för att vara trygg, lugn och stabil vid hantering (så även små barn ska kunna hantera hästarna) men vara fartfyllda krutpaket när man sitter på ryggen. Fortfarande trygga och stabila, inga nervknippen, men det ska vara mycket "go", vilja och fart i hästarna.

Sen går det ju självklart att hitta helt andra typer också, men det är så de "ska" vara.

NH tror jag absolut att många islandshästar passar alldeles utmärkt till, då de är väldigt lyhörda och signalkänsliga. Visst är de envisa, även om jag tycker det är lite missvisande och hellre säger att de har mycket vilja. Sen om det är vilja att göra det som matte/husse ber om eller egen vilja, ja det är väl främst upp till matte/husse… De växer ju upp i flockar på Island, och det är även vanligt i Sverige. Så de har ju mycket och starka "flockgener" även om de fötts upp på mindre gård. Så de behöver ju en trygg ledare, någon de kan lita på som är vänlig och jobbar med dem men som även sätter ned foten när det behövs. Annars slår "envisheten" in, för kan de inte lita på den ledare de har, ja då får de ju klara sig själva… Så hanterar man de bara "rätt" så är de extremt samarbetsvilliga och du kan få dem att göra i stort sett vad som helst.

Dock kan ju jag anse att om man inte har det minsta intresse av extra gångarter och gångartsridning så finns det nog andra raser som passar bättre. För gångarterna kan lätt blandas ihop om man inte vet hur man skiljer på dem, och ännu svårare blir det ju om man inte kan se/känna vad det är för gångart (något som ofta kan ta år att lära sig, åtminstone att känna). Men en fyrgångare löper ju ofta mindre risk att blanda in andra gångarter än en femgångare då de oftast har "säkrare" trav och sällan hamnar i passtakt.

Men sen kan jag ju tillägga att när du väl har en islandshäst så spelar det ingen som helst roll om du inte haft nåt intresse för de extra gångarterna och tänkt rida hästen som tregångare, intresset kommer och sen är du fast i träsket ändå… 

Precis vad gäller alla raser så har det att göra med vilken individ du talar om. Det finns många som stämmer in på din beskrivning, samtidigt som det finns en hel del som kan vara tvärtom. Men ja, den idealiska islandshästen ska vara något som du säger. Tåliga, stabila, starka, envisa (inte till det negativa) med mera.

Stoet som jag har nu är nog en av de allra bästa hästarna jag någonsin har hanterat. Hon är stencool i sinnet och vill verkligen prova på allt som jag ber henne göra, men å andra sidan så kan hon bli lite gnällig om hon inser att det var "jobbigt" eller "tråkigt". Men ja, ber jag henne att ändå göra det så går hon med på det (efter lite "om och men" från hennes sida).

Hon vill alltid göra rätt för sig och söker ständigt den stunden då jag berömmer henne när hon har gjort rätt - för då växer hon och blir ännu mer positiv. Jag tror att vi skulle få leta länge innan vi hittade någonting som hon skulle neka från första början, utan hon känns verkligen som en häst som måste testa allt innan hon bestämmer sig för hur det är. Om det skulle dyka upp en fara där hon kan välja att fly eller stanna och slåss så väljer hon utan tvekan det sista alternativet.

Normalt sett så blir det mer jobb med gångarterna om du har en femgångare (som ofta väljer tölt/pass före trav). Ta som exempel en tävling som jag var på förra helgen. Där skulle alla ekipage visa trav för veterinärerna. Jag tror att vi var ett av de få ekipagen som lyckades med det. De andra fick bra fram sin häst i tölt eller någon passvariant, även ett ekipage där ryttaren satt på hästen istället för att springa bredvid som alla andra.

Visst kan du träna NH med en islandshäst! Men återigen så kommer ju gångarterna in. Islandshästen har en eller två extra gångarter och det kommer man inte att komma undan. Nu vet jag inte hur du har tänkt, att skippa tölten helt och hållet, eller att träna gångarter ändå? Här har du en film på en tjej som har tränat NH med sin islandshäst Brandy. Hon håller på med NH rätt så mycket och har även fler hästar.

Så ja, visst är islandshästen en underbar ras och ja, visst kan du självklart träna NH med den! Men du får räkna med att den har fler än tre gångarter. Givetvis kan du köpa dig en häst som kan skilja på sina gångarter lika lätt som du kan räkna till tio, men om du väljer en häst som inte har lika lätt att hålla reda på sina ben så kommer det att bli extra mycket träning. :)

Det som gäller i grund och botten är alltså att hitta rätt individ som passar det du är ute efter, men det gäller ju i alla hästköp! :)

Tack för svaren ! Låter som att "Idealislänningen" är ungefär som jag tänkt mig.

Skulle jag köpa en Islandshäst skulle jag somsagt helst ha en 4 gångare, men bevara tölten, och självklart ta hjälp av kunniga människor men vad jag menar är att jag inte har ambition att tävla, så hurpass "fina" gångarter den har är mindre viktit. Dock kunde det vara mysigt med lite töltande i skogen :)

Tänkte på en till sak. Islandshästsadlar ligger väl längre bak än " vanliga sadlar"? Beror det på hästens byggnad eller sättet man rider den på? Kan man ha en allround/Westernsadel eller blir det fel belastning på något vis?

#3 Man lägger sadeln längre bak för att bogbladet ska kunna röra sig fritt. Framför allt i tölten behöver det en hel del "svängrum". Allroundsadel hade jag undvikit då de är lite mer "framåtskurna". Islandssadlar är ju rakt skurna framme i kåpan, för att inte hamna fram på bogbladen. Dressyrsadlar ser ju också ut så, så det brukar fungera utan problem. Hur det är med westernsadlar vet jag faktiskt inte, men det borde väl inte vara helt omöjligt… Finns ju de som rider western med islänningar så.

Det viktigaste är ju att sadeln är kort och även bred, då de flesta islandshästar är väldigt korta och breda i ryggen.

ok tack, bra att veta=)

#3 Går utmärkt med western sadlar, våran ena isis har iallafall inte visat något "missnöje".

Sadlarna är både breda och fördelar jämn vikt över hästens rygg.