Jag kan ju berätta om mammas isis Vinur frá þjorsatúni. Han är en mycket speciell herre på 21 år. Han är efter Krummi frá Kalfholti och undan Von frá þjorsatúni.

Vinur köptes till sverige från island när han var sisådär fem år gammal, inriden men inte så mycket mer. Vi vet att han kom till värmland och sedan på något sätt till medelpad där han köptes "för att dra ut döda älgar ur skogen". Om detta någonsin hände vet vi inte för sedan verkar han ha tillbringat sitt liv i en hage, de sista åren hos gubben alldeles själv stackarn.

Min morbror som bor däruppe tyckte synd om Vinur och köpte honom till sitt barnbarn (då var Vinur 19 år). Eftersom Vinur såg ut som hej kom och hjälp mig, mager och tussig, så fick han en ordentlig genomgång av veterinär som sa att han lätt kunde leva i tio år till.

Då Vinur inte var så mycket riden så gjorde han lite som han själv ville och barnbarnet var inte så pigg på att rida honom. Därför kom det sig att min morbror erbjöd mamma att ta hand om Vinur, vi åkte upp och hälsade på och mamma blev kär i den fortfarande ganska magra och ganska tussiga hästen.

Det var i maj mamma hämtade hem Vinur från sundsvall och hon är så glad i honom och han i henne. Hans päls verkligen glänser nu, men då han är kräsen och inte så matglad så är han fortfarande inte i gott hull ännu. Trots mammas försök att få i honom så mycket mat som möjligt.

Det är då historien om hur mamma fick sin islandshäst när hon gick i pension, trots allt!

Min pålle heter Freyfaxi från Tuna, efter Frami och undan ett sto vid namn Bára från Munkelbol. En valack på 12 år. Fux med stjärn och snopp. Femgångare som jag tävlar en hel del i femgång. Är ungefär 143 cm i mankhöjd. Var medryttare på honom två år innan vi köpte honom. Och då stog det mellan honom och en annan häst. Men kände att Freyan har mer att ge och att vi ska visa att vi kan vi också. När jag började rida honom töltade han inte, grisepassade bara, galoppera kunde han inte göra på böjt spår och passen var inte helt framtagen. Så vi har utvecklats otroligt mycket och mer finns att hämta :)

Kan börja med min första häst Raudur från Gårdeby.

Han är född 2004, mamma är Móra från Gäverstad (2a-klass sto), pappa är Frami från Häringe och morfar är elithingsten Fákur frá Saudarkróki.

Jag köpte Raudur sommaren 2009, han var bara 5 år då och inte så stabil i sina gångarter. Vi gav oss ut på tävlingsbanorna ganska direkt (på hösten) och fick poäng runt 5.20, jag åkte mycket på hans kapacitet i början.
I nuläget så ligger vi oftast på poäng över 6.0 och vi tävlade SM ihop i somras. Bådas första SM, det var en riktigt häftig känsla att rida i samma final som kända hingstar och veta att man faktiskt var konkurrans för dom!

Raudur är den hästen som har kommit mig allra närmast. Han är alltid positiv och kommer fram i hagen. Han hatar när man pussar honom(!) men älskar att bli kliad på halsen, han kan stå och bara njuta ett bra tag :)
Vi har jobbat en hel del med lek och ledarskapsövningar, det har lett till att jag kan ha honom lös och han följer mig.

Jag älskar verkligen den här hästen, han har fått mig att utvecklas så oerhört mycket i min ridning, samtidigt som jag faktiskt i princip har gjort allt jobb själv med honom! Vi har utvecklats tillsammans helt enkelt :)

Min häst heter Guffi frá Midfelli, valack för 1997. Kom till Sverige 2005 och jag köpte honom 2010. Inga kända föräldrar. En enmanshäst som behöver en trygg vardag med någon han kan lita på.

Första gången jag träffade honom ledde han ett rymningsförsök och efter många om och men kom han fram till mig och lät sig fångas. Ett år senare när jag red honom första gången skittade vi några varv väldigt långsamt, innan han la sig ner och jag kastade mig av. Sedan ställde han sig upp som om inget hade hänt. Han köptes på en auktion och bockade av de som försökte rida honom, så han stod i ett år och hade inga muskler när jag började rida honom. På tre år har han fått av mig 3 gånger så det är en ganska stor framför för att vara känd för att bocka av folk. Han är väldigt känslig när man sitter upp och kan helt utan förvarning började bocka, han har inte ont, utan det är något psyiskt. Fråga är bara vad som har hänt honom ridigare i livet.

Han är världens snällaste från marken och kan gå lös efter en som en hund. Han älskar fika lika mycket som jag och sträckar alltid ut sin långa hals när man står och äter på något, speciellt ostmackor. Vi har tränat en hel del ledarskap för att vi ska lite på varandra och bygga en stark relation. Hans största skräck är älgar och blir helt paralyserad när han ser en. Han är min underbara prins och det finns ingen bättre än honom. Jag är så glad att han är min och gör allt för att han ska få det så bra som möjligt, eftersom han inte haft det så bra tidigare.

Valtyr köpte mamma som 3 åring, han var rätt ohanterad och vild, stegrade sig när jag ledde honom första gången och gick knappt att få in i transporten.

Jag visade honom exteriört på strömsholm nån månad senare och han fick över 8 på allt utom benen eftersom han slagit på sig i transporten på vägen dit.

Som 4 åring skulle jag visa honom totalbedömd men på grund av en klantig hovslagare så kunde han inte visas. Som 5 åring var mamma sjuk och vi var för sent ute med träningen så han hann inte komma i form. Men så som 6 åring så blev han äntligen visad och fick 8.20 ext och 7.84 på rid. När han var 8 vågade jag mig på att visa om honom och då fick han 8.04 på rid.

På hösten när han var 6 så kände jag att det var islandshästar jag brannn mest för så jag sålde mitt halvblod och köpte honom.

Den här hästen betyder så otroligt mycket för mig, han är så fantastiskt härlig att rida, man kan vara hur trött och ledsen som helst men så sätter man sig på Valtyr och leendet är så stort så det nästan går runt hela huvudet. Han är så maffig och pigg och har så härliga gångarter, det är inte sällan som tårarna sprutar efter en ridtur ;´) Han har tagit mig från totalt nybörjare på islandshästar till att tävla nationellt och kvala till SM :)

Hugi 5 år är mitt nytillskott.

e:Hvinur 5 VM guld i T1 och fyrgångskombination 8.47 på rid med 9.5 för tölt ee. Kjarkur 8.71 på rid med 9.5 för tölt eu. Hnydja 8.19 på rid u: Öskubuska 8.36 för rid ue:Svalur 8.53 med 9 för tölt.

Han har en otrolig tölt och vi har tävlat en gång och vann både V5 och T8 :)

Isjaki fick jag på köpet, jag köpte hans mamma dräktig, men tyvärr hade jag inte riktigt råd att ha kvar henne eftersom jag var sjuk och det blev strul med min skola så jag fick inte CSN och fick inget jobb direkt osv.

Men lilla Isjaki fick stanna, får se hur han utvecklar sig och om han blir något för mig i framtiden. Just nu ser han ut som en liten tjockis.

Men han har rätt fin stam så han kanske kan bli nåt så småningom :)

e:Illingir, en av världens högst bedömda hingstar, elit premierad och far till världens högst bedömda 4 åring ue: Safir som kommit 2.a på avels VM uee. Mökkur hederspremierad uu. Vidja 1kl uue. Stigur hederspremierad

Mitt heter Lilla frá pvera II

Detta är ett nio årigt, rödblackt sto på 132 cm hög, som jag ridit i ca 1,5 år innan hon blev min för ett par månader sedan :)

Ett mkt trevligt sto med supertrav. Energisk som få, älskar fart och fläkt. Behöver ridas regelbundet och jobbar med lite lugnare och sansade övningar för att nå ett mer vägvinnande skritt.

Mamman: Sveifla frá Djupaldal, bedömt sto med bla 9 för tölt.

Pappa: Ljómi frá Varmaleak (ursäkta stavningen men kan inte skriva de isländska bokstäverna).

Hon har nu i sommar gått med föl så har inte ridit igång henne förens nu efter detta. Vi har även haft lite strul med hålvägg som vi vart tvugna att karva ur. Är nu igång och piggare än någonsin.

Har som plan att fortsätta utbilda henne genom kurser och även på egen hand.

Vår första tävling om allt går som planerat blir våren 2013 - vi ser det då som en träningstävling. Det är tänkt med denna dam att hon skall förbli ridhäst/tävlingshäst ett par år framåt då hon har stor kapacitet med supergångarter! Ska bli riktigt kul att se vart vi kan komma. Sedan ska jag ta något föl på henne för framtida ridhäst.

Sen en dryg månad tillbaka har jag en 11-årig valack som heter Oddi frá Grafarkoti. En fuxfärgad fyrgångare e: Randver frá Oddhóli och ue: Seifur frá Sauðárkróki. Det är en väldigt känslig häst som har lite svårt att lita på ryttaren, man måste vinna hans förtroende och vara stabil och tydlig med vad man vill. Han vill alltid göra rätt och är en extremt vänlig och ärlig häst.

Och vi gör framsteg varje dag, vilket är himla roligt! Förhoppningsvis tar vi oss ut på tävlingsbanan i vår.

Men jag måste ju erkänna, en fuxfärgad fyrgångsvalack trodde jag ju aldrig att jag skulle skaffa mig… Men ibland blir det väl inte riktigt som man tänkt.

Min pålle heter Herkules från Solbacken1, född 23 maj 2003 (Samma datum som mig, fast jag är 10 år äldre ;) ) valack efter Hýreygur från Smärslid. Femgångare.

Varit min bästa kompis 7 fina år nu, köptes som tvårig hingst till mig och jag har således ridit in och utbildat honom själv. Varit ute och tävlat en del med bra resultat så målet med 2013 är att ta upp tävlandet en nivå. Gångarter över medel med ökad tölt som paradgång!

Väldigt personlig häst som charmar alla, sitter gärna ner i hagen, dricker cola och pepsi ur burk med sugrör och älskar att bada, gärna simma och då med näsan under vattnet och bubbla. Hoppa tycker han är kul också, ända upp till 130 cm löst. Det bästa han vet är dock att dra en repa i riktigt ökad tölt i skogen!

Herkules ligger mig väldigt varmt om hjärtat, vi har en väldigt speciell relation och idag så har jag faktiskt hans namn tatuerat över mina vänstra revben.

Vill man följa oss och våran utveckling kan man göra det på www.isbitarna.se

Då jag nu har ytterligare en häst att rida och tävla kommer det lite ino om honom också! :) Låt mig presentera Eydir från Hökebo! Han är efter Ljufur och undan ett sto vid namn Glæða frá Mosfellsbæ som Thilde Höök äger. Han är en fyrgångsvalack född 2006. Cool häst med mycket gång! Känns som en stor häst att rida, han har inte så mycket tempo än i tölten men när det väl är framme kommer det nog gå ruggigt fort =) Han är otroligt snäll, skulle aldrig göra något för att vara dum. Han är i stort sett helt blind på sitt högra öga. Ser skillnad på ljus och mörker typ. Jag äger honom inte, utan det gör en kvinna i stallet som är en god vän till mig. Hon har erbjudit mig att få rida honom och sen tävla honom i vår, och till den här asgrymma hästen med så mycket potential tackar man inte nej till :) Så från och med nu kommer ni få följa oss på bloggen också: www.freyfaxi.blogg.se

Jag har fem hästar, har inte alla på en bild så jag delar upp det som ni andra gjort.

Kveikja fra Egevaenget. Obetydlig stam, född 2003 i danmark.

Jag köpte Kveikja innan hon var född, en liten "grisen i säcken" utav min kusin. Jag har ridit in henne själv och det har väl inte gått jättefort utan i vår egen takt. Vi har tidigare inte haft någon ridbana så hon har mest varit "turhäst".  Först i våras började vi träna på allvar efter att hon fått föl. Vi satsar järnet nu o hoppas på lite riktiga tävlingar nästa år. Tidigare har vi legat runt 4.8-5.5 så nu hoppas jag på högre! Ett roligt mål vore att kunna rida på Helsingborgs Islandshästens dag-tävling!

Hemma är hon stallets flummaja, hon har dålig koll på sina ben, de är överallt samtidigt. Hon kan parkeras o stå där man ställt henne, men hon har ändå ganska mycket initiativförmåga. Hon älskar trickträning, rida i halsring o bara få godis för så lite ansträngning som möjligt… Hon är en bekväm häst, som i latmask fast inte så illa.. Hon gör vad man ber henne om utan att bli tjurig och är i princip alltid en glad liten häst.

Vi har under våra 9år ihop vuxit ihop till en. Vi känner varandra utan och innan och det är alltid lika trevligt att sitta upp eller att gå ner i paddocken o leka en stund. Hon kommer gärna fram och vill gå med ut, gillar äventyr!

Kveikja har gett mig ett föl, Meyja från Rinna.

Min andra häst i ordningen

Andvari frá Rödli, vanligen kallad Andi.

F.1996, köptes 2004 med diagnosen "Galen och ohanterbar". Förra ägaren kallade honom oxå livsfarlig, "akta han sparkas och bits"…

Andi var livrädd för människor, han la sig ner när de skulle sadla honom(en panikslagen hästs sista utväg, ge upp o dö). Min kusin hade precis börjat med NH och bad då få låna honom och "testa lite". Andi svarade bra på lite sunt förnuft och när han sedan skulle lämnas tillbaka för att åka till slakt så kunde inte jag bara stå brevid. Så Andi flyttade till sverige o jag har lovat honom att Aldrig lämna honom!

Andi är en obotlig tjockis, oduglig gångartsmässigt, kan inte tölta, 2010 fick han dessutom spatt, han har taskig exteriör och kan ibland ha lite humör(som jag bara skrattar åt o klappar om honom för)… Men jag älskar honom! Han är den snällaste o goaste nallebjörnen som finns! Min alldeles egna röda skogssoffa, min andra halva.

Något Andi dock har visat sig bra på är Trail! Han är en fena på läskiga hinder och litar på matte o gör som han blir ombedd. Kanske för att han är bäst på skogen, att klättra över stock o sten o ta sig fram på ett tryggt sätt -det kan han!

Han har oxå visat sig vara en fena på öltölt, fast han kan ju inte tölta? Men han har så mjuk trav o är så lättstyrd så han travar runt banan o spiller knappt en droppe! Vi vinner ju inte dock, eftersom han är så långsam….

Så nr 3 då…

Snöggur från Vargsätter, f1996

E: Mökkur

Snöggur är min sambos häst egentligen men det är väl jag som sköter honom o sköter det mesta av ridningen. Så jag räknar honom som min…

Snöggur är en räserhäst, eller Var en räserhäst. I somras har han genomgått en personlighetsförändring som varit lite skrämmande men enligt veterinär är han den fräshaste 16åring han mött rörelsemässigt. Ett blodprov som täckte typ allt visade på en liten muskelinflammation men den var egentligen "över" enligt värdena, han behandlades ändå. Så nu är det svårt att beskriva honom. Förr hette det att han älskade att springa fort, gärna ökad tölt ute på vägarna. Han har fått 7or för sin ökade tölt. Då var han oxå svår att bromsa och kunde i princip gå hur länge som helst.

Nu får jag nog mer beskriva honom som en farbror som helst slipper jobba. Han lunkar på i sin egen takt och gör så lite som möjligt. Han är inte alls lika intresserad av att jobba, men han kommer ändå o står vid grinden o vill va med. Han har oxå plötsligt blivit otroligt känslig för bromsande signaler, tillskillnad från förr när han inte lyssnade alls o jag vägrade länge rida honom för jag mådde så dåligt av hans hårda mun(får jag ont i handen vad får då hästen i munnen?).

Han har väl haft lite halvt vila här under hösten. Det är svårt för mig att hinna med tre ridhästar och ändå ha heltidsjobb o egen gård… Min sambo har inte heller tagit sig tiden. Det känns lite som om Snöggur har blivit gammal och vi har pratat om att sänka kraven o bara ha honom som promenadhäst. Vi får se…

De sista två slår jag ihop…

Meyja från Rinna f.2011  EE: Keilir frá Midsitja

Brunblackt sto och föl till mitt sto Kveikja. Är faktsikt ganska fin exteriört, har visat alla fem gångarter o spenderade de första månaderna i tölt och pass. Nu travar hon mest men slänger in en o annan repa i tölt/pass. Asful nu på hösten, som en liten köttbulle, men i somras var hon fin! Har lång fin hals, långa ben o mkt man. Kanske lite lätt för att få underhals vd det sett ut som, blir till att träna rätt när det är dags… Meyja är lik sin mor utseendemässigt, men har sin fars breda panna o guldfiskögon. Hon har inte heller ärvt sin mammas coola psyke utan Meyja har lite nerverna på utsidan och är ganska ängslig och osjälvständig

Rá från W-gård f.2011 Brun

Rá är den enda av våra hästar som har en riktigt rolig stamtavla. Hon är EE: Orri. På mammans sida finns Hugi frá Hafsteinstödum och Gustur frá Holi, så hon har i princip tre av de största (äldre) linjerna.

Hon är lite mer gänglig, har lite kortare hals, men väl ansatt. Hon visar enbart tölt/pass, har aldrig sett henne ta ens ett steg trav! Hon är en otroligt trevlig häst, älskar att vara med, hon älskar oss -på mig, sambon och vår ena inackordering så gnäggar eller brummar hon varje gång hon ser oss o inte sett oss på några timmar. Även på sommaren när man inte betyder mat alltså! Hon är orädd, självständig och kolugn. Hon kommer bli en fantastisk kompis när hon blir ridhäst! Hoppas hon har mkt gångarter oxå… Hon är stor och har en otrolig mängd man! Hennes pannlugg täcker helt hennes ögon -o hon är bara 1!

Har en foderhäst vid namn Alma frá Skeggsstödum. Världens mysigaste häst.

Har inte dock inte hunnit rida än, för när ja väl fick lite tid över och nån som kunde gå med med andrahästen så visa sig sadelgjorden vara för kort.

Men snart är vi på g igen. :)

Hon är dock inte riden på ett tag så vi tar det lugnt nu i början. :)

Hej!

Jag har ett ungt sto som är född 2010, Hera från Kyrkbyn heter hon och är ljust gulbrun. e: Dreki från Lind. ee: Askur från Håkansgården. u: Tófa från Hästhagen ue: Fákur fra Sauðárkróki.

Hera är min första Islandshäst och hon har ett toppen temperament! Hur snäll och lätt som helst att ha att göra med :)

#åh, en liten kusin till raudur ^^

åhh vad fin hon är, det där är min favorit färg :) blir nog en trevlig häst sen eftersom hon har fina Dreki som pappa :)

Tack så mycket! Ja det hoppas jag oxå!  Kul med en kusin! Raudur ser jättefin ut! Spännande att se vad det blir av både Hera & din Isjaki då som båda är unga

Nu har jag en till häst 

Fick honom ju i julklapp som en del av er säkert redan vet.

Aragon från Engestoft född 2012 e:Valtyr ue: Mökkur frá Varmalaek uue: Keilir frá Midsitja.

Den bakre som töltar, den främre är hans halvbror Vallari

Hildur Från Knutshyttan ~ Födelse år 1996 ~ Mankhöjd 138cm

Ska jag vara ärlig så vet jag inte speciellt mycket om hennes bakgrund, men så länge jag kan minnas har hon stått hos min kompis - vars jag hittade henne alltså.

Hos min kompis har hon gått som ridskolehäst under tiden då hennes (min kompis förstås) mor hade en ridskola, dock är det inte deras häst utan dem lånar henne.

Hennes stam vet jag inget om heller. Ett föl har hon vet jag dock, Tindra från Helmers.

Hon är femgångare och alla gångarter är fina. Har kommit på bra placeringar i tölttävlingar, men nu tävlas hon inte då jag inte ser något intresse i det och hennes ägare (jag är fodervärd) har helt enkelt inte tid.

Berätta lite om din häst. Vad heter den? Ålder? Stam? Mankhöjd? Hur hittade du honom/henne? Bifoga gärna en bild! :)

Namn: Birta frá Hlégardí
Ålder: 23
Stam: har jag faktiskt inte orkat kolla upp x)
Mankhöjd: 135cm kanske?
Hur jag hittade henne: Via en blocketannons! jag o morsan brukade kolla bara för skoj skull på hästar. Men det ena ledde till det andra och plötsligt så blev hon min :)

Jag är nygammal här på iFokus men ny på Islandshäst-delen här. Tänkte presentera min lilla surmärr iallafall.

Namn: Sólbrá från Västanåmarken
Född: maj 2003
Stam: E: Dugur fra Minni-Borg U:Hekla fra Uppsölum
Mankhöjd: Jag vet inte säkert men gissar på ca 135cm.
Hur vi träffades: Sólbrá har stått ett tag på den ridskola där jag o stora dottern rider. Solans ägare hade inte längre tid för henne och eftersom hon kan vara ganska bitchig var det inte många som klarade av henne. Jag och Solan "klickade" väldigt bra redan de första tillfällena jag red henne och efter en turritt var jag helt kär i den lilla tjuriga damen. Hon gick dessutom bättre och bättre när hon fått gå mer, så min ridlärare tyckte jag skulle fråga om jag kunde gå in som medryttare. Sagt o gjort, jag blev medryttare på henne i april. I slutet av maj bestämde ägaren sig för att sälja och jag fick första tjing. Efter tre veckors förhandlande med maken fick jag som jag ville och nu har vi köpt henne.
Om Sólbrá: Sólbrá är född i Norrland men kom ner till Västgötaslätten som unghäst. Hon kan vara värsta surmärren mot andra hästar, främst mot andra ston. Sparkar om nån kommer för nära. Men som de flesta griniga tanter blir hon mycket trevligare bara hon får lite uppmärksamhet och omtanke. Hon testar gärna sin ryttare och är inte någon barnhäst även om hon är väldigt snäll mot barn som är runt henne. Otroligt snäll att kratsa hovarna på, det gör min 8åriga tös när hon är med i stallet. Sólbrá är även väldigt bra fostrad när det kommer till tränsning, hon närmast gapar efter bettet. Spänna sadelgjorden är värre, det gillar hon inte. Jag tror hon tycker att det nyps eller luggas, det var värre med vinterpäls. Sólbrá är antagligen fyrgångare, jag vet inte om hon kan passa. Jag kan det inte, och har inte sett henne ridas av nån som kan. Ska be stall-chefen testa henne vid tillfälle, men det spelar inte mig så stor roll vilket. Hon har en stor skritt när hon vill, töltar bra men travar hellre. Lite stötig i traven, har ett steg som ett halvblod närmast. Vilket passar mig bra, som kommer från halvblodsvärlden tidigare och gärna travar stort. Vänster galopp är hennes favorit medan höger inte alls är kul. Hon fattar höger men slår gärna lite och byter till vänster. Vi ska jobba med den biten. :)
Ute i skogen ser hon gärna spöken och troll lite varstans och vi jobbar på vårt ömsesidiga förtroende. Det går bättre och bättre. Rider vi med andra vill Sólbrá inte gå först och det passar henne väldigt bra att gå sist. Då är det ingen som kan råka komma upp för nära heller. Soptunnor är lömska och kan gömma hästätande monster, det är en oemotsagd sanning i Solans värld. Men är bara trygga farbror Skillen med (som min 10åriga dotter brukar låna) så kan man gå förbi soptunnorna. På de senaste turerna har vi kommit så pass långt att hon kan tänka sig gå först vissa bekanta sträckor, så nog kommer sig självförtroendet ändå.

Jag är inte så mycket för att tävla men har lite små funderingar på att vara med på nån skojtävling inom Frigg eller så. Kanske testa på Trac och se om det är nåt för oss. Med tiden ska väl döttrarna med kunna tävla henne om de vill.

Jag har ju glömt bort att presentera Hektor-pektor! Hektor från Österäng f. 2008 E: Omi från Stav UE: Frami från Häringe Hektor föddes i en hage här hemma. Sent på året och en vecka för tidig. Han var faktiskt ganska ynklig när han kom, liten och föddes med veka kotor, vilket ledde till att han fick sår (om jag minns rätt). Men han växte på sig! Gick några år i hingstflock på edeby. När han kom dit blev han jagad av de stora i flocken, när han hämtades hem var han kungen i hagen ;) Jag fick som uppdrag att rida in Hektor åt mamma förra sommaren och efter det blev jag fast. Han är min lilla diamant nr 2! En häst med mycket åsikter som gärna utmanar så fort han får chansen. Står man bredvid honom så kan man upptäcka att han sakta men säkert försöker närma sig för att se om man flyttar sig för honom ;) En stor häst att rida med mycket bakben, ibland så känner man sig som en liten gummiboll när man försöker följa med i rörelserna! Han har lätt för att spänna sig och korta halsen, något som vi jobbar med och även något som jag behöver hjälp med från tränare så småningom. Annars så är han väldigt lättlärd. Gör han något bra och får beröm för det så sitter det sen. En mästare på att tappa skor är han också, när han travar så klonkar det som sjutton (blivit bättre med bättre balans) och till sist så ryker dom, trots boots. Lite frustrerande. Vad mer kan man säga? Han är en tydlig femgångare med lätt för grundgångarterna. Galoppen har vi fått jobba upp styrkan på, men den är ren nu och han kan galoppera på volt i båda varven. Han är ganska sned i kroppen och även det är något vi jobbar med. Jämnhet i båda sidor.

Namn: Múninn från Munktorp
Född: 3/5 2001
Stam: e. Skotti vom Wiesenhof u. Aska from Upper Farm
Mankhöjd: 136 cm

Det började med att jag lade ut en köpeannons på HästNet att jag sökte en lite billigare islandshäst för hobbyridning. Då hörde dåvarande ägaren av sig och berättade om honom, så jag bestämde mig för att åka ner till Enköping och provrida. När jag såg honom för första gången så blev jag kär, han stod i din box och tittade på mig med sina runda fina ögon under den tjocka busiga pannluggen. När jag provred honom så fick jag inget vidare intryck. Han kändes lat, stel och allmänt uttråkad att springa omkring på ridbanan. Hans galopp var en katastrof, han kändes inte alls bärig, men jag fastande för tölten och traven, som var lättväxlade. När jag väl suttit av så plockade vi av honom sadeln och tränset och ägaren började spontant att "leka" med honom med godis i handen. Det var först då som jag kände att jag verkligen blev förälskad i denna kloka lilla häst, så efter en stunds fika och hästprat med ägaren och hennes man, så körde vi hem till Sandviken igen och jag kände då redan i bilen att jag ville ha honom. Två dagar senare ringde jag och berättade att jag ville köpa honom, och efter tre dagar så var han hemma hos mig. 😃

Namn: Glói Frá Sauðanesi

Född: 1992

mankhöjd: 136

Stam: E: Fafnir fra Fagranesi EE: Hrafn Fra Holtsmula UEE Sörli fra sauðárkróki.

Köpte Glói som min läromästare för några år sedan, världens snällaste att hantera, snäll att rida men har en räv bakom örat och jag har trillat i backen flertalet gånger. Han kom till Sverige när han var 6 år.

5-gångare, men passen har aldrig plockats fram, dock har vi råkat smaka på den i paddocken några gånger. Han är duktig på att grisepassa men när man lärt sig hans knep så är tölten väldigt skön. =)

Namn: Aragon från Eikhalla

född: 2011

Mankhöjd just nu ca 135

stam: E: Svalur från Örvik med bla Snotra från örvik, Mökkur, Ljufa frá Eyrarbakka. mammans sida är det tyskt och danskt blod.

Han går just nu på ett bete med en flock och lever livets glada dagar, han är väldigt långbent och har vuxit hur mycket som helst denna våren, han äter konstant men det syns inte! Han är väldigt kelen och nyfiken på allt. Väldigt starkt psyke.

Namn: Thokkadis från Högsjö
Ålder: 7
Stam: F: Haukur från Skåneland M: Thrusa frá Stad
Mankhöjd: 135 cirkus
Hur jag hittade henne: Först hittade jag en medryttar-annons på gårdens hingst. Så jag började rida honom. Sen kom denna donnan till gården och jag red in henne :) Så hingsten har fått en annan ryttare och jag pysslar med unghästarna/Thokkan istället :)

Detta är Nótt från Skála. Hon är 26 år gammal och har tidigare gjort karriär som ridskolehäst. Hon är min första islandshäst och det bästa hästköp jag någonsin gjort. Nótt är drömmen för alla som vill ha en liten häst till sina barn. 

 Vår stora hund sprang under magen på henne när han jagade höns, hon rörde sig inte ur fläcken. Min lillasyster på 1,5 år har stått under magen på henne och pillat på hennes juver och Nótt ställde sig bara bredbent med bakbenen haha. 

 Hon har dessutom räddat min lillasysters liv. Har även ett gotlandsruss som ogillar barn skarpt och är väldigt ostabil i psyket. Han försökte slå ihjäl sin förra ägare, en 10 årig flicka. 

 Min lillasyster hade tullat in i hagen och gick emot mitt russ för att klappa honom. Han gick fram och knuffade först omkull henne, efter det strök han öronen bakåt och gjorde sig redo att gå till anfall, varpå Nótt direkt märkte energiförändringen och rusade emot honom och ställde sig emellan russet och min lillasyster och körde bort honom. Hon är guld värd och klok på en nivå som jag trodde bara fanns på film…

Den här lilla damen heter Glama från Disavang och är en 4 årig femgångare. Hon kommer att lämna sitt hem i Danmark på onsdag nästa vecka och flytta ihop med Nótt. 

 En otroligt trevlig häst som är superkänslig för tryck och som vill vara duktig och samarbeta. Även om hon inte alltid förstår vad jag ber henne om så märker jag att hon gör sitt yttersta för att vara till lags och vad mer kan man önska hos en så ung häst? 

Än sålänge är hon bara ryttarvan, men hon har så lätt för att lära sig, så vi får se vad hon har att bjuda på i framtiden :) Hoppas på att kunna ha henne som tävlingshäst.