Ni kanske skulle behöva kameraövervakning och se om något hamnar på film

iii men vill man det?  Tänkt om man ser några "spöken" eller konstigheter då vill man ju inte vara ensam i stallet..

Skitlöjligt men gick runt men min lilla B-vitamin dunk som "vapen" .. vet inte riktigt hur jag tänkte använda den men kändes lite bättre..

Vem säger att du inte får tro på spöken för att du är vuxen? ;)

Haha, jaa, alltså… Jag tror inte på spöken heller, men det är ju någonting konstigt hemma i stallet också.

En gång hörde jag massa barnröster när jag skulle kvällsfodra. Det lät som att de var nära, fast ändå långt bort. Barn som lekte, skrattade och busade. Bara det att det inte finns några barn i närheten och att stallet inte ligger nära något annat hus. Det finns inte en chans att det var barn i närheten.

En annan gång har jag hört dörrar öppnas och stängas och boxdörrar öppnas (inga hästar i boxarna, de går ute på lösdrift). En annan person i stallet har både hört, sett och till och med känt hur någon har "puttat" på denne person. Första tanken var att det var någon annan från stallet som gjorde det, men det var ingen där. Ingen annan på gården alls.

Kattmatskålen har flyttat på sig och då menar jag inte som i att den har flyttat sig en meter på golvet genom att katten/råttor har varit på den och själva flyttat den, utan då menar jag att den har stått på golvet på kvällen (där den alltid står) och på morgonen har den stått uppe på bänken, 1.5 meter ovanför.

Allt händer givetvis när jag är ensam där. Aldrig när vi är flera, bara när jag är helt och hållet ensam. Gärna när jag är gårdsvakt och bor helt själv på gården. Så ja, jag tror att det har sin förklaring i att man reagerar mycket mer på "småsaker" när man är ensam än när man är flera. Minsta lilla vindpust känns. Förmodligen inbillar man sig allt och som i kattmatskålen så ställde jag den säkert uppe på bänken utan att tänka mig för där kvällen innan. Fast varför jag skulle göra det vet jag inte. Den har aldrig stått där och jag häller alltid upp maten direkt i skålen och flyttar den aldrig…

Så länge hästarna är lugna så är jag lugn! 🙂

#2 - Haha, vad kul om det hade dykt upp någon och du hade kastat B-vitamin på honom… 😂

#3 nja är väl så att jag inte vill tro. ;)

#4 Maja.. men shit vad mkt lustigt det händer i ert stall!

#5 ha ha ha ja herregud.. stackaren!  Vet inte riktigt vad jag eg tänkte på men kändes lite bättre med den lille dunken XD

#6 - Haha, ja, jag bodde ju ensam på gården flera nätter i samband med att jag hörde barnen. Sov med katten så nära mig som möjligt om nätterna (och jag gillar egentligen inte katter…) och kvällsfodringarna skulle gå snabbt. Fyllde alltid alla påsar och ställde de så nära hagarna som möjligt så att jag bara kunde gå dit dit, kasta in maten och skynda mig tillbaka till huset. Alltid med Spotify på med hög musik. Vad fjantig man blir… 😉

Sedan varje morgon var det lugnt igen. Det var först när det var mörkt och ensamt på kvällarna som jag hörde läskiga saker.

#7 ja shit vad läskigt! Jag hade nog gjort lika dant som du. man blir ju så fjantig när sånt händer!

Jag hade hunden i bilen och funderade på att hämta honom bara för att det kändes lite tryggare XD

Har kvällsfodringen i kväll också men släpar med mig en kompis till stallet med ursäkten att hon kan få rida lite ;)

Jaa, om inte hunden eller katten reagerar så är det nog lugnt… Hoppas jag! 😃

Haha, det låter bra det! Så får ni se om hon känner på sig någonting konstigt!

Nej, säger inget till henne hon ska ju vara med mig för jag ska slippa tycka det är läskigt ju .. inte skrämma upp varandra ;)

Jag har aldrig hört/sett något, men de som kvällsfodrar har hört röster. Men jag har mina två "modiga" hundar med mig 90% av fallen i stallet som försvar 😜

Ibland känner jag med att det känns konstigt i vårt stall, att man inte är ensam! Lampor som släkts och radion går på/stängs av, men det kan ju vara elfel! Men lite obehagligt ibland. I en kompis stall spökar det tydligen massor!